Category Archives: Svepet

De roligaste nyheterna. Vi tycker att marknadsföring ska vara kul, det blir så mycket roligare då!

Den här bloggen har flyttat

Den här bloggen har flyttat till Dagens Media och jag skriver numera på Sponsringsbloggen samt har en återkommande kolumn papperstidningen.

Sponsringsbloggen: http://sponsringsbloggen.dagensmedia.se/

Dessutom är min nya hemsida igång som samlar allt det jag har för mig.

mangeberglund.se: http://www.mangeberglund.se/

Vad gäller föreläsningar bokas jag genom hemsidan ovan eller direkt på mejladress mb(a)forget4p.com.

Nej.

Jag har inte lagt ner tron på underhållande marknadsföring, det är bara så att jag inte haft tankar, idéer, tid och energi att uppdatera bloggen. Men vänta bara. Storslagna planer finns till helgen så rensa lördagen ur er kalender, redan nu!

Oddset om sponsringen av Oddset Hockey Games

Som ni kanske redan vet vid det här laget arbetar jag på kommunikationsbyrån JJP, som är bland andra Svenska Spels sponsringsbyrå. Ett par dagar i veckan är jag stationerad på Svenska Spels kontor i Sundbyberg och därför känns det trevligt att ge er tankar om hur en av Sveriges sponsringsgiganter tänker marknadsföring och sport.

Det här är en ren copy-paste på ett pressutskick från Svenska Spel, vem som ställt frågorna får ni lista ut själva.

Hockey Games i Globen har sedan flera år ingått i Euro Hockey Tour, serien mellan Sverige, Finland, Ryssland och Tjeckien. Turneringen spelas från torsdag till söndag och med den nya titelsponsorn Oddset, som ger namnet Oddset Hockey Games.

Svenska Spels varumärke för sportspel, Oddset, är titelsponsor för Oddset Hockey Games som ingår i Euro Hockey Tour och spelas i Globen 9-12 februari. Varumärkeschef Ulf Olofsson berättar om Oddset och sponsorskapet.

 Kan du berätta kort om Oddset för de som inte känner till vilka ni är?
– Oddset är Svenska Spels avdelning för sportspel tillsammans med Tipsen. Vi har produktvarumärken som Lången, Mixen, Live, Bomben, Powerplay med flera. De flesta tänker nog på våra odds och många som jobbar på Oddset är oddssättare, sköter livespel och vinstutbetalningar.

 Vad har ni för mål med sponsringen av Oddset Hockey Games?
– Titelsponsorskapet av Oddset Hockey Games är en del av det stora hockeyavtal som Svenska Spel nyligen skrev med svensk hockey. Vårt huvudsakliga mål för turneringen är att öka Oddsets närvaro, vi har inte sponsrat på det här sättet tidigare – syftet kommer vara enligt vår varumärkesplattform; att ta dig närmare sporten. Hockeyn är väldigt viktig för Oddset och de kommande två åren när vi delar VM med Finland kommer intresset stiga ytterligare.

 Hur kommer ni att aktivera sponsorskapet?
– Vi kommer främst fokusera på att höja arenaupplevelsen för besökarna men också upplevelsen för de som inte kan vara på plats i Globen, bland annat genom utvalda sociala medier. Modervarumärket (Svenska Spel, red. anmärkning) kommer aktivera sig med konceptet Hockeyakademin och det jobb det projektet gör för svensk hockey medan vi på Oddset har en aktivering som är mer riktad under just de här fyra dagarna. Dessutom kommer vi att göra vissa interna och relationsbyggande aktiviteter.

 Kan du berätta mer om hur ni kommer att höja arenaupplevelsen?
– Nej, inte nu innan turneringen börjar men det kommer inte vara några tvivel om vilka som är titelsponsorer om man säger så. Spannet på aktiveringarna är stort och vi vill verkligen ge ett mervärde till alla besökare.

 Vilka andra rättigheter sponsrar ni?
– Vi är en del av Svenska Spels totala sponsring och syns i de flesta sammanhang där modervarumärket exponeras. Framförallt kan man säga att det är kring landslagen som Oddset är som mest aktiva och 2012 är ett riktigt sportår så det kommer vara fullt upp med alla fantastiska evenemang.

 Till sist, enligt dina oddssättare är Tre Kronor favorit till att vinna turneringen till 2.40 i odds, blir det ett spel för dig?
– Ja, visst hoppas jag på seger så vi sätter tonen till VM i maj. Juniorkronorna har ju höjt intresset för landslagshockey och satt ribban så nu är det upp till Tre Kronor att visa vad de går för. Svensk hockey är stark och det är roligt att Oddset kommer närmare sporten på det här sättet, avslutar Ulf.

 Alla matcher spelas inte i Stockholm utan på torsdag spelar Finland och Ryssland utomhus på Olympiastadion i Helsingfors. Därefter reser de över till Sverige och Globen för att spela resterande matcher i årets upplaga av Oddset Hockey Games.

Jag kommer med största sannolikhet besöka Globen och ska ger er min syn på evenemanget och dess partners. Värt att notera är att Svenska Spels aktiveringar i samband med Oddset Hockey Games är uppdelade på både JJP och våra branschkollegor Håkanson United.

Och eftersom jag inte har några hard feelings för dem ska de givetvis också få en länk här på bloggen. Heja Sverige! Tillsammans är vi blågult!

Fast i akut viral nasopharyngit

Tyvärr har jag inte lyckats samla kraft till en redogörelse av London-trippen men under tiden kan ni läsa några reflektioner här och här.

När huvudet är på rätt plats igen ska jag också ta och leverera nästa reklamfilm i #Reklamtoppen, ni minns listan på de 20 bästa reklamfilmerna? Tyvärr har den blivit allt för åsidosatt på grund av annat trams här på sidan!

Missa inte det första avsnittet av Svenska Spels podcast

I morgon är det lördag och då spelar vi förstås på Stryktipset. Det är uppvärmningsomgång till en av Sveriges mest prestigefyllda kundtävlingar (japp, så är det) som drar igång nästa vecka: Tips-SM.

Här kan ni lyssna på det första avsnittet av Svenska Spels podcast där jag och fyra andra sport- och spelexperter struntpratar om fotboll, Stryktipset, Tips-SM och allt annat som hör till i Hela Sveriges Fotbollsklubb.

Det helt matematiska spelsystem jag lirar enligt när det gäller fotboll hittar ni som vanligt här.

Rolf-Göran Bengtssons seger i Jerringpriset visar hur skrämmande människor är!

Igår vann ryttaren Rolf-Göran Bengtsson den kanske allra finaste utmärkelsen vi har i Sverige: Radiosportens Jerringpris. Med hela 214 333 röster från svenska folket vann den 49-årige gentlemannen med överlägsen marginal ner till tvåan Markus Hellner (138 662 röster).

Det här inlägget kommer inte fokusera på varken storheten i Rolf-Göran Bengtsson, hans helt makalösa väg till där han är idag eller hans seger i Jerringpriset. Däremot kommer det sistnämnda att statuera exempel i något som skrämmer mig allt mer: Att människor inte respekterar varandras åsikter.

Men först ett par klargöranden
Till att börja med vill jag nämna två saker: För det första så har jag haft lite svårt att sova sen efter prisutdelningen. Flödet på Facebook och Twitter blev lite för mycket för vad mitt tålamod klarade av och jag har ägnat större delen av dagen till att bita mig i tungan. Man kan säga att jag hållt i mig själv till att få skriva det här inlägget.

För det andra så vill jag klargöra en sak. Jag skriver det som så många andra också säger, och jag gör det för att vara tydlig: Jag är inte Sverigedemokrat. Ha den meningen i bakhuvudet när ni läser resten av texten.

Lite älska – och mycket hata
Det som hände igår, i samma stund som Rolf-Göran Bengtsson kallades upp på scenen i Globen, var att sociala medier exploderade. Lite älska – och mycket hata. Egentligen är det inget unikt för Radiosportens Jerringpris, allt som engagerar människor rör förstås upp känslor som gör att vi inte tänker lika klart som vi människor egentligen är kapabla till. Hur som helst så var stormen på nätet helt fantastisk att följa och man behövde inte anstränga sig speciellt mycket för att hitta någon som var argare än någon annan. Människor, och jag väljer att kalla dem precis så, var missnöjda med hur en ryttare kunde röstas fram som vinnare av Radiosportens Jerringpris.

Borde vara allmänbildning
Hästsporten är en av våra största folkrörelser och är man uppvuxen på en gård med ett par-tre kusar i stallet vet man vilket enormt arbete det är att ha idrotten som intresse. Det är inte ett intresse – det är en livsstil. Hur som helst, att många rider eller är intresserade av hästar ser jag som något en mycket stor del av svenska folket vet, eller åtminstone kan tänka sig. Alla vet inte att ridsporten har över 1 000 föreningar, 350 000 tävlingsstarter per år, att det finns omkring 280 000 hästar i Sverige eller att hästsporten varje år omsätter i runda slängar 11 miljarder kronor. Det kan ingen begära att människor ska veta och det är i det stora hela ganska ointressant för de flesta av oss att känna till siffrorna.

Det viktiga är att en mycket stor del av svenska folket kan tänka sig att det finns väldigt många som är hästintresserade. När man då, upprepade gånger och med allt större övertygelse (läs: desperation), försöker övertyga andra om att de har fel (som röstat på Rolf-Göran) ska man förstås lyssna. Man ska lyssna tills argumenten tar slut.

Igår tog de på många håll slut väldigt snabbt och personligen kan jag då tycka att människor som uppenbarligen inte tycker att Rolf-Göran Bengtsson förtjänar att vinna skulle stanna upp, andas och tänka:

”Tänk om det är jag som har fel?”

Fast ”fel” är inte rätt ord. Jag är snarare ute efter något i stil med: Hur kommer det sig att den här stora massan människor inte tycker likadant som mig? Som ni förstår behöver det inte vara en stor massa, den här gången var det så men det kan lika gärna vara en enskild individ.

Självklart får man vara arg, sur, ledsen och visa att man är upprörd över att ens egen kandidat inte vann. Det jag menar är att man inte ska kasta skit på alla de som också hade en åsikt och som gjorde sina röster hörda.

Tänk också på att de 500 000 i landet som rider regelbundet varje vecka är vana vid att kasta skit – bokstavligt talat.

Jag personligen tycker och tänker ofta i media, både i skrift och på andra sätt. Min utgångspunkt är att ha belägg nog till att vinna en eventuell argumentation och dessutom ska den (utgångspunkten) alltid vara grundad i vad som enligt mig är sunt förnuft. Ett konkret knep är att vända på steken och testa att argumentera mot sig själv och sina egna argument – ”tänk om det är jag som har fel?” som ni kanske minns.

Som när Sverigedemokraterna kom in i Riksdagen
Ni kommer också ihåg att jag nämnde Sverigedemokraterna tidigare i texten. Vad som hände igår, och fortfarande händer, tycker jag på väldigt många punkter stämmer överens med efterspelet vid Riksdagsvalet 2010. Sverige fick ytterligare ett parti som kom över 4%-spärren och det var Sverigedemokraterna. Väldigt många människor reagerade på liknande sätt som igår och spydde galla över allt och alla, idiotförklarade 339 610 personer (det var så många röster som Sverigedemokraterna fick) och jag minns inte vad. Jag blev irriterad och förbannad då också för att människor inte respekterar varandras åsikter.

Och ännu en gång poängterar jag att man inte behöver hålla med andras åsikter; man behöver inte tycka likadant men man ska behandla dem med respekt. Vill 339 610 personer att Sverigedemokraterna ska sitta i Riksdagen och få bestämma i Sverige, då ska de få göra det. Sen kan man tycka att det är skrämmande och det skriver jag under på, men jag respekterar fortfarande att vi har ett röstningssystem i vårt demokratiska samhälle där varje röst räknas och att en stor massa människor uppenbarligen inte tycker och tänker som mig.

För mig är det självklart att respektera att vi människor tycker och tänker olika. Vi ”gillar olika” helt enkelt.

Avreagera dig kort, ignorera och förändra
Nu skiljer sig självklart omröstningen till Riksdagen sig väldigt mycket från Radiosportens Jerringpris men jag är tämligen övertygad om att ni förstår min poäng. Principen är nämligen densamma, och inte bara i de här två fallen utan hela tiden: Acceptera att andra människor inte tycker som du gör. Om det känns helt åt helvete – avreagera dig kort, ignorera deras segertecken och försök istället förändra någonting till nästa gång så du inte stöter på samma patrull. Och i fallet med Rolf-Göran Bengtsson kan förändringen vara att stanna upp en sekund och påminna sig om att hästsport är stort i Sverige.

Sedin kunde ha vunnit
Jag personligen kan förstå att en ryttare som Rolf-Göran vinner Radiosportens Jerringpris. Han skulle till och med kunnat få en röst av mig, men jag hade nästan lika gärna sett Daniel Sedin ta hem priset. Oavsett vem som hade vunnit så hade jag dock kunnat stanna upp, tänka till en sekund och komma till insikten att: Ja, det är många som är intresserade av ishockey, fotboll, längdskidor, tennis, golf eller vad det nu hade varit. Har många människor röstat och gjort sina val så är det så de tycker – jag behöver inte hålla med dem, men jag kan acceptera deras åsikter. Tyvärr verkar inte alla kunna göra det och DET är precis vad som skrämmer mig.

Idrottsgalan igår och efterspelet är enligt mig ett av många exempel på just det.

Till sist vill jag bara säga att den som vill göra sig lite lustig kanske tycker att alla inte riktigt hade alla hästarna i stallet. Och det är i så fall en åsikt vi får respektera.

Det här inlägget är tillägnat alla er som på något sätt (jag bryr mig inte hur) jobbar med ”journalistik”

Nyckelord:

  • Journalistik
  • Innebandy
  • Innebandypappa
  • Eddie Edwards

Reklamkoll på TV4 Sport torsdag 12 jan

Den 28 november gjorde jag en reklamkoll på TV4 Sport i en innebandypaus och idag kändes det som att det var dags igen. Ser nu att jag ogillade Fabian Bengtsson, vd på Siba, då. Märkligt. Tur att man fick se det där konceptet ett par gånger i december så man fick en chans att förstå briljansen.

Så här såg det ut i reklamblocket mellan den andra och tredje perioden mellan Sirius och AIK. Kanalen är ännu en gång TV4 Sport.

Block 1

  • Svenska Spel – Info från Stryktipset om jackpot på lördag. Standard.
  • Flora – Gamle Pugh-klassikern är där men nej, inget man minns.
  • Peugeot – Nummer 207 och minst sagt informativt…
  • NetOnNet – Kartong i kartong och en 42″ för 2990 kr, men trist.
  • Sibylla – Oj! Hamburgare på kontoret. Snudd på marketainment!
  • Unibet – Skönt svengelskt. Two ananases… Are you good eller?
  • SPP – Gillar hela konceptet: ”Lev nu. Alltid.” Alpina versionen.
  • Vattenfall – Bowlingen. Jag förstår men tycker inte att det är bra.
  • Axe – Sjukt splittrad. En brun ängel? Nja… jo, okej då.
  • ATG – Jackpot på V75. Lika mycket standard som Stryktipset.
  • Jeep – Känns bra, mycke bra! Lite coolt. Bra uttal. Gillar!

Block 2

  • Subaru – Går inte att misslyckas med en samuraj. Nöjda bilägare.
  • NetOnNet – Inte samma och det ska de ha cred för, men inte så kul.
  • Alecta – Baywatch-tema på sedlarna och säkert någon som gillar det.
  • Tele2 – FRANK!!! Kids that is what I call an offer.
  • Hockey-VM – Kan de behöva, men varför lyfta VIP-paketen…
  • Flourskölj från -96 typ
  • Jeep – Samma som innan. Lika bra den här gången också.
  • Siba – I Fabians Värld!!! Gôrmånga reaklipp! Men julen?
  • Via – Chokladkakan börjar bra, men sen tråkigt informativt.
  • Sibylla – Uppföljning från block 1 och jag gillar den.
  • Peugeot – Kortversion på samma som i block 1.
  • Tele2 – Frankhjälpen, behöver ingen motivering.

Så här ser det alltså ut, alltid kul att titta tillbaka när man ser det sammanställt och reflektera över vilken otrolig mix det är. Och då menar jag mix av varumärken men framförallt av kvalitet.

Tänk att det görs så mycket tråkig TV-reklam. Är det inte konstigt?

En dag i Danmark: Pissegodt

Gårdagen bjöd på inte mindre än 22 vakna timmar och en klar majoritet av dem i det dejlige landet som vi delar fantastiska Bron/Broen med. Än mer specifikt kan man säga att jag var i studio nummer 1 hos Twentyforuseven och trixade till reklam.

Min uppgift idag var enkel: Se till att allt går som det ska. Inga konstigheter.

hakan-hallin1

Inga konstigheter var det. Inga problem! Hur skulle något kunna gå snett med så mycket folk inblandat? Tror jag lyckades räkna ihop oss till ett drygt tiotal varav en skulle fotograferas, två höll i kameror, en kastade kuddar (typ) och resten tittade på (jag drack kaffe). Dessutom var det ju bara tre AD‘s som ville säga sitt, även om inte alla var helt klara med sina studier så fick de ändå vara med och tycka och tänka, prata och argumentera. Och visst, jag ser inget problem i det, det var därför jag var där.

Problemet var att min förståelse av danska är på samma nivå som min förmåga att trivas på IKEA: Det går bara inte.

Efter några timmar var det inga större problem och den efterföljande middagen på turistfällan Café Norden smakade utmärkt. Vissa saker återkommer när man är ute och gör bra saker, eftersnacket är en av dem. Under dagen får man en känsla för personer; man presenterar sig för varandra, berättar om sin bakgrund, kommer överens, argumenterar, bråkar, surar, skrattar och en massa annat. Ändå är det först när arbetsdagen tickat över till middag som det kommer fram vilka människor man egentligen varit med. Att spela är enkelt men i sociala sammanhang, utan arbetsregler/-praxis, bluffar inte folk i samma utsträckning som innan och man får höra många reflektioner och kommentarer som man inte alls tänkt på under dagen. Det är som att ”positioneringen” och rollfördelningen internt lägger sig och ”rivaliteten”/stoltheten som styrt under dagen försvinner – en magisk känsla som jag verkligen hoppas ni tar tillvara på när ni gör stora produktioner eller arbetar i ett tight team.

En annan sak som alltid är lika slående är det vi skulle kunna kalla åldersdiskriminering. Jag kommer återkomma i det här ämnet men vill ändå lyfta gårdagen som ett praktexempel på hur jag har det. Dessutom är jag säker på att det finns många andra som känner igen sig, både som den som känner sig illa berörd och den som beter sig som en idiot.

Under gårdagens produktion pratade jag med många människor, även om min danska som sagt är halvtaskig så funkar svengelska bra. Ett vanligt samtalsämne är inte helt oväntat vad och vilka man jobbar med samt vad och vilka man jobbat med. Det här ämnet brukar ta en liten stund med alla sidospår och anekdoter som både jag och vederbörande vill ta upp. Man bygger upp ett förtroende och skapar sig en bild om varandra, vem är det egentligen jag pratar med? Vad har han/hon gjort och vilken nytta kan jag ha av den här personen i framtiden? Ungefär så lyder frågorna i våra huvuden, även om vi kanske inte tänker på dem just då utan mest har ett trevligt samtal.

Än så länge inga problem. Tvärtom! Det här är jätteroligt och man lär sig mycket av att lyssna på andra. Däremot kommer alltid, alltid, alltid, alltid, alltid, alltid alltid, alltid följdfrågan (efter att samtalet stannat upp och det gått några sekunders tystnad):

– Men… hur gammal är Du?

Mitt standadsvar brukar vara 23 år, men jag funderar allvarligt på att ändra det. På kort sikt förlorar jag på att säga som det är; jag personligen, min chef, min kund och så vidare.

Anledningen är enkel: När jag säger talet ”tjugotre” raseras allting som jag byggt upp innan, konversationen om vad och vilka man jobbar med samt vad och vilka man jobbat med blir kanske inte helt värdelös men sjunker definitivt ned på personens prioriterings- och förtroendelista.

Hur jag märker det? Tro mig, det märker man – direkt.

Det spelar ingen roll om personen i fråga är 28, 38, 48 eller 58 år. Reaktionerna kommer ändå och det är så otroligt lätt att se, försök inte dölja det helt enkelt för det blir bara värre då. Det är i de här stunderna man funderar på att det vore ganska trevligt att istället för ”tjugotre” kunna säga något i stil med:

– Nä, alltså jag ville inte testa mina vingar direkt så jag gick på Handels i hundra år innan jag fick det här jobbet.

Och nej, jag har ingenting emot Handelshögskolan eller personer som väljer att studera där (eller på liknande utbildningar). Tvärtom så börjar jag förstå er.

Bara för att jag är ung betyder det inte att jag är dålig. Och jag tänker inte be om ursäkt för att andra tänker så.

http://angelchanelle.blogg.se/images/2011/muhammed_ali_146676819.jpg

Och som ni kanske läste på Twitter så kan jag inte nog poängtera att uttrycket ”bolla” ‘ska vi bolla lite idéer?’) inte har riktigt samma innebörd i vårt grannland som här hemma i Sverige. Bara ett tips.

Not: Som ni säkert förstod kan jag inte berätta mer om vilken sorts produktion eller vilken kund jag arbetade för. Däremot kommer jag givetvis berätta när allting är officiellt och kampanjen släpps.

Min kontakt är din kontakt och din kontakt är min kontakt

En person jag lärde känna i höstas sa att det snabbaste sättet att utveckla sitt kontaktnät är att öppna upp det för andra. Att tussa ihop personer som man tror passar bra ihop, kan ha nytta av varandra eller som helt enkelt pratar samma språk. Han menar att på det här sättet så tappar han kanske ”kontrollen” över kontakten men samtidigt är det han som är initiativtagaren. I längden tjänar man ingenting på att äga sin kontakt själv, menar han.

Idén till det här inlägget kom i natt, i samma stund som undertecknad och två kamrater utan några som helst problem gick förbi köerna till en av Stockholms mest attraktiva nattklubbar. Det är bra att ha kontakter – överallt.

Och man kan aldrig få för många av dem.

Däremot ska man vara noga med att vårda de man har. Kvantitet och kvalitet, annars är det ingenting värt att skapa nya. Genom att öppna upp sitt kontaktnät för andra får man både fler kontakter (kvantitet) och bättre (kvalitet). Win-win.

Så, vem börjar? Jag har en kontaktlista i min telefon – har du?